Vet inte om ni märkt att min räknare här på sidan gick idag från 107 dagar till 37 dagar.

Det är för att min värdmamma Lisa ringde och fråga för några dagar sen om jag kunde komma i november istället för januari. 

Och jag disskuterade det med min kille och vi kom fram till att för honom spelar det ingen roll i slutändan kommer jag ändå åka. Så jag åker den 5te November.

 

Och jag har redan en resa till Utah och fira Hanukah att se fram emot när jag kommer till USA :)

Sorry för jätte dålig uppdatering. Jag är just nu i Liverpool hos min bästa vän Kea-ra :)

Jag åkte i torsdags natt. Kl 3 på morgonen gick jag upp och så skjutsa killen mig till bussen så jag kunde ta 3.55 bussen till arlanda och sedan tog jag 7.50 flyget till Manchetser. Innan jag ens kom till bussen hann jag spy en gång för att jag är så rädd för att flyga, vet inte varför egentligen. Jag är inte alls rädd när jag väl sitter på flyget haha. Men iaf jag landade i Manchester och sedan leta jag på vart jag kunde hämta ut mina tågbiljetter till Liverpool det var inte så svårt. Tog 1 timme att ta tåget till Liverpool. Väl där så kom Kea-ra och mötte mig :D

 

Vi gick och lämna av mina grejer hos henne, för denna gång eftersom jag kom själv så fick jag sova hos henne.

Jag var vaken över 24 timmar den dagen och jag kunde ändå inte somna när jag skulle sova så jag fick väl bara 3-4 timmars sömn och sedan var det upp igen haha. Jag har än så länge inte shoppat någon förutom mat.

 

Och igår var vi ute och vi dansa till gangnam style :D Perfekta avslutningen på våran kväll :D

 

Idag ska vi ut igen och jag ska laga tacos :D

 

Jag ska vara här tills på tisdag morgon. Det kommer bli så jävla jobbigt att lämna Liverpool och Kea-ra. Kommer ju inte få träffa henne på länge :(

Tänkte att jag kanske ska börja skriva lite om min vardag också i denna blogg, eller vad tycker ni? 

Jobbigt att ha två bloggar att hålla reda på. 

 

Jag bokade precis min resa till Liverpool, ska bli kul att åka dit en sista gång innan USA. För att säga hejdå till mina vänner där :)

 

 

 

 

Var på älsklingens jobb och hälsade på och passade även på att ta kort till visum och mitt internationella körkort helt gratis :D
Eftersom han tar ofta kort på folk som behöver kort till visum och passeringskort så har dom rätta storlekarna till alla korten, så allt är rätt :)

Här är mitt visum kort iaf :) Det till internationella körkortet ser typ likadant ut men andra mått.

 

Många har frågat på facebook hur det känns att åka ifrån min pojkvän.

Och jag fick denna kommentar av min lillesyrra Ellen (kolla in hennes blogg här)

 

 

Det går lite upp och ner, men det känns helt underbart. Det är lite jobbigt på nätterna när man tar det lungt och verkligen tänker på det. Jag ska inte ljuga, jag brukar börja gråta och då drar jag bara upp Bandit (våran franska bulldog) och tvångsmyser lite med honom så blir allt bra igen, brukar ligga och hålla om killen också:)

Det känns väldigt nervöst men jätte spännande och roligt på samma gång. Jag har faktiskt redan börjat med pratat med tjejer som bor i närheten där jag ska bo, så jag har någon när jag åker dit :) Jag är med i jätte många au pair grupper på facebook :) Och som dom flesta vet så är inte jag den blygaste tjejen i världen :P Jag pratar med allt och alla :)

Ja jag kan åka hem när jag vill men det är absolut inte mitt mål. Jag vill helst trivas så mycket att jag förlänger med 6 månader. Om jag åker hem innan mitt år är slut så måste jag själv betala flygbiljetten hem.

Det känns jätte tungt, det känns som att jag överger dom och är jätte självisk. Men vi har pratat jätte mycket om detta och han är bakom mig 100% och han vet att jag verkligen vill göra detta och han kommer att komma och hälsa på och vi kommer skypea. Efter detta år så kommer vårat förhållande vara starkare än någonsin.

Jag har också fått höra "men tänk om ni gör slut", ja men då skulle vi väl gjort slut förr eller senare ändå. Sånna tankar har jag inte råd att ha i huvudet. Om det håller så gör de det och det är underbart. Om det inte håller, okej då gör det inte de. Kan inte tänka på något annat sätt faktiskt. Och jag tror att alla som åker ifrån sin kille/tjej vet precis vad jag tänker :)

 

 

 

Jag är faktiskt inte så ledsen över att lämna Sverige, jag bor hellre någon annanstans. Men man vet aldrig jag kanske lär mig att uppskatta Sverige på ett annat sätt när jag kommer hem, tror dock inte det men ändå :P

Det kommer vara jobbigt, men förhoppningsvis så kommer alla som kan/vill och hälsar på mig :D 

 

 

Ja jag kommer att ha tillgång till bil :)

 

 

Vill och vill, nu fick jag denna matchning och det kändes perfekt och det är inte barn jag vill jobba med efter, jag vill jobba med tonåringar så det passar helt perfekt :)

 

 

Inte alls. Jag tycker det är väldigt positivt, med HM (Host Mom) sa också i vårat samtal att jag kommer ha mycket fritid att utforska USA och göra saker jag vill göra. Vilket jag tar som något positivt.

Jag kommer också kunna lära mig saker från dom olika aktiviteterna vi kommer att hitta på eftersom det inte kommer bli att vi åker till en lekpark och gungar. Så kommer uppskatta allt vi gör. Och jag kommer vara ungenfär som en stora syster till dom.

 

 

 

 

 

 

Fick min faktura idag från Cultural Care, och jag fick också mitt välkomst paket vilket jag inte fick när jag skulle få när jag blev godkänd, vilket är skumt. Men nu har jag den iaf. Och jag måste kolla igenom fakturan och betala in allt. Jag som sparat så mycket och nu försvinner nästan allt, känns sådär. Men det innebär att jag måste fortsätta spara spara spara :D